chr:b

da new shit

fick för en tid sen för mig att jag skall lyssna mera på hiphop. well, sagt å gjort.

så jag har lyssnat på bassoradio.com på jobbet, the streets på min mp3:a. och jag är nog övertygad. mer och mer.

övertygad om att hiphop är da new shit.

ok? så vad annat är nytt?

jo jag vet. det är ingen nyhet för någon. men lite nog för mig. kom imorse att tänka på hur jazzen någon gång i tiden var om inte revolutionärt så i alla fall rebelliskt. något som tuffa killarna lyssnade på. men sakta och säkert blev jazzen salongsdugliga. de tuffa killarna blev äldre, blev en del av samhället. och förstås tog de med sig sin musik; jazzen.

samma hände ju sen lite senare i förra seklet med rocken. rebellisk och farlig. men, anser jag, sakta och säkert har rock blivit salongsduglig.

nu, eller rättare sagt i morse i metron, tänkte jag att hiphoppen har tagit över. kanske t.o.m så mycket att den också börjar sakta bli salongsduglig. viss hiphop har fortfarande det rebelliska elementet i sig samtidigt som p-diddy och liknande figurer använt sin makt inom businessen att göra mer business. vilket ju i praktiken betyder att man skall sälja till stora massan.

övertyga stora massan att det här är "da new shit".

och rocken är mer eller mindre salongsduglig. det har kommit nya aktörer med helt fräscha idéer men ingen har gjort någon större revolution inom genren, snarare uppfunnit hjulet pånytt, tycker jag. rocken är död – so what? det rebelliska som var rock har försvunnit. och nu händer det samma sakta och säkert med hiphop:n – ja, till och med lite snabbare med hiphopen. för musiken följer ju samhällets gång och ser man på tiden efter kriget till rappens födsel (räknar från grandmaster flash) ca 1980 och tiden 1980–2006 så tycker jag att samhället och dess funktioner ändrats under båda tidsperioderna lika mycket. de senaste tjugofem åren har kommunikation – jepp, klicheerna läggs till en efter en som om det var en maskin – totalt förändrat allt.

vilket man ju nog märker speciellt då man pratar med a) föräldrar, de som var barn på 40- och 50-talet eller med b) yngre, dom som är "gjorda" med glenn medeiros sjungande i bakgrunden …

tänkte jag i metron i morse, medan jag lyssnade på cypress hill.

av chribbe @ 19:21