chr:b: hund, våg och segling

torsdag, juli 01, 2004

hund, våg och segling

jag börjar känna mig överdrivet finlandssvensk;

- bor i Tölö, 00100 Helsingfors,
- med en fi-swe dam,
- har hund,
- tänkte åka på semestern och segla med hennes föräldrar,
- köpte igår en våg från stockmann (märk att t.o.m. länken går till den svenska sidan av varuhuset).

lite kommentarer;

tölö... innan jag flyttade hit brukade jag alltid skämta om området. men ärligt, jag tycker det är helt fint här. lugnt. def lugnare än rödberga och kallio där jag tidigare bodde. men ändå precis mitt i stan. gåavstånd och bra förbindelser. parkområden. fakn fint. en orsak till att jag och J valde tölö var att ingendera av oss någonsin bott här. nytt för båda, ny start för båda.

hunden otto. ja-a. vet inte riktigt hur vi bestämde oss för hunden. J-Ho har haft en hund tidigare. kanske det var med kvinnlig list som hon lurade mig in till det. hur som helst övertalade hon nog mig så bra att jag trodde och tror fortfarande att det var jag som beslöt att vår familj behöver en hund...

en våg! jag som inte ägt en våg någonsin. mina föräldrar hade en våg. jag hade en spegel där man kunde se ifall man var fet. minns fröjden av att besöka folk med våg;
"nämen, ni har en våg! nu måste jag kolla vad jag väger." helst ännu sagt men en lätt bögig röst. fakn-fak. men nu har jag en våg hemma. varför? för hunden, så jag & J-Ho vet hur mycket mat han skall få.

segling då? jossis föräldrar har en fin segelbåt och jag har alltid gillat att vara till sjöss, före jag var i flottan och före jag sommarjobbade på m/s JL Runeberg. vatten har som element alltid varit nära hjärtat. far min var semi-proffsdykare i tiderna och han lärde oss barn att simma och riispekta vattnet i en mycket tidig ålder. så när jag erbjuds en chans att åka båt så tackar jag sällan nej. observera dock att jag kunde skriva en roman på hur man definierar en båt, vad som helst för glasfiberskräp duger inte...

kort sagt; finlandssvenskt och moget.